Efter allt som hänt är det tydligen bara jag kvar, men jag kan inte släppa det. Det enda jag och Miranda snackat om på sistone är dig men jag kan fan inte släppa det jag tänker tänker så att det knakar ärligt talat jag mår skit över det hära tryck inte ner mig mera då snälla. Jag visste faktiskt inte riktigt varför jag ville ändra på dig förut men nu vet jag. Jag är så orolig att det ska hända mig något att jag inte vill att det ska hända dig, Kevin eller någon av mina små syskon. För om du inte minns det så är vi den tredje generationen alltså den som kommer att ha det svårast med du vet vad, och det känns jobbigt att just vi ska va det men jag vill inte heller att det skulle vara någon annan. Jag vill inte släppa dig nu för jag älskar dig för den du är sannerliken är att jag inte bryr mig så mycket om din utsida du kan korta ner lite på sminket och ruffset och det har du ju gjort inte sant ? Men nu är det personlig heten jag bryr mig om det kaxiga som vänts mot mig precis som jag vänt mig mot dig och det dära lilla fjortis aktika du ha det i dig nu tyvär det känns inte bra för du är samma person det vet jag. Ditt hår och din klädsel är perfekt kan inte säga mycket eftersom att jag också går i liknande. Men det är det dära lilla fjortisheten i dig ser du den inte själv ? Jag vet inte men du lyssnar på massa låtar om sådant och låtar på verkar folk tänk på det iallafall,tack. Jag kommer inte kunna ha det så hära eller kanske för du har blivit bättre och jag litar på dig men du litar tydligen inte på mig längre du behöver inte du har skaffat dina nya fjortis kompisar ju. Eller fjortisar och fjortisar vet jag ju inte. Men iallafall det jag vill komma fram till är att om inte du tänker bli som oss så tänker vi iallafall jag bli som du. För jag finns alltid för dig...


Sär bild på mig men den här tiden var alldeles perfekt och jag
vill uppleva den igen vi är sååå nära ju ! <3